Nyårsdagen och Trettondedag jul

Att fyra nyårsdagen och trettondagen är en självklar för väldigt många personer. Men dess kulturella och historiska anor är inte alltid helt uppenbara. Trots att de har ursprung som inte nödvändigtvis har med varandra att göra så utgör de en grundstomme i hur vi både avlutar och möter det nya året.

Vi har tagit en närmare titt på trettondedag jul och nyårsdagen.

Trettondedag jul

Trettondedag jul har fått sitt namn för att den utspelar sig den trettonde dagen efter juldagen. Därmed inträffar den vanligtvis 6 januari. Utöver att vara en av kyrkans viktigaste högtider, är den även helgdag i väldigt många länder. Dagen ämnar fira dagen då det visade sig att Jesus var Guds son.

Hur firas trettondedag jul?

• I Sverige går dagen ofta bemärkt förbi. Men många andra länder har den en ställning som motsvarar vår julafton, med presenter och umgänge.

• Många i Sverige har på senare tid valt att fira dagen med god mat.

Även om trettondagen ofta utspelar sig utan särskilt firande så är det en viktig kristen högtid som är en del av vårt gemensamma kulturarv.

Nyårsdagen

Nyårsdagen är dagen för att uppmärksamma den definitiva starten på ett nytt år. Den utspelar sig den 1 januari och är därmed året första kalenderdag. Det är en helgdag i de flesta länder runt om i världen och har paradoxalt nog fått en ställning att vara den dagen man städar upp stöket från nyårsfirandet.

Vad som är unikt med nyårsdagen är att den är ett resultat av förkristna traditioner som kombineras med romerska och kristna inslag. Därför är det en helgdag som på sätt och vis inte har någon riktigt konkret röd tråd. Men trots detta fortsätter den vara en helgdag som består av både städbestyr och en hänförelse för att ett nytt år har börjat.

Midsommardagen

Även om midsommar för många för tankarna till ett specifikt svenskt firande så är midsommardagen en unik högtid som utspelar sig på ett stort antal olika platser i världen. Detta beror på att dess historia är tveeggat sammanlänkat med såväl förkristen tid som kristendomens utbredning över Europa.

Här tittar vi närmare på midsommardagen.

Folklig och kyrklig högtid

I ett svenskt hänseende för midsommardagen definitivt tankarna till midsommarfirandet. Detta väldigt typiska firande som utspelar sig mellan 20 och 26 juni har en lång och oklar historia. Medan vissa anser att det är en förkristen företeelse som är kopplad till firandet av sommarsolståndet så anser vissa att dess utbredning är nära kopplad till kristendomen och Den helige Johannes Döparens dag.

Oavsett var man placerar dagen i ett historiskt skede så är det givet att det är en vanligt förekommande helgdag som firas på många olika platser i världen. I Sverige har den traditionellt sett firats med midsommardans och klassisk midsommarmat.

På andra håll i världen där kyrkans ställning är mer utbredd även i modern tid har firandet en avsevärt mycket mer kyrklig framtoning. Detta har gjort att många kommit att se Midsommardagen som en sorts rock mellan förkristna traditioner och kristna seder. Men då det är oklart hur påtaglig den historiska förankring egentligen är har ingen kommit att dra några definitiva slutsatser.

Vad som är klart är däremot att dagen fortsätter att firas på många håll runt om i världen och att den förblir oerhört populär. Något som är särskilt intressant är att alla länder verkar ha en tendens att förknippa Midsommardagen med just sitt eget firande, trots att den i sanna verket är en internationell högtid. På det stora hela förmodligen en av de mest vanligt förekommande högtiderna runt om i världen som intressant nog saknar gemensamma inslag.